sep 16 2017

The Legend of Zelda: A Link to the Past

Skrivet av
Betygsätt den här artikeln
(0 röster)

September månads retroartikel.

Visst var The Legend of Zelda och Zelda II: The Adventure of Link till NES två höjdarspel som tog spelvärlden med storm. Men dessa äventyr var dock inte helt kompletta, för det kändes hela tiden som om det var något som saknades. Och då kommer det gamla ordspråket tredje gången gillt bra till hands. Och jag tror nog många håller med om det.

The Legend of Zelda: A Link to the Past

NINTENDO · SNES · 1992

The Legend of Zelda: A Link to the PastEn vanlig trend inom spelindustrin är att man alltid ska köra vidare på ett vinnande koncept. Och det är precis det Nintendo har gjort när de skapade Ocarina of time, även fast de gjorde det ganska diskret. Det går ju inte direkt att förneka att det inte finns några likheter mellan Ocarina of Time och A Link to the Past. Två utav de kanske största likheterna är nog att de båda spelen utspelar sig i en ljus och en mörk värld. Och sedan har Link sin flöjt som han spelar på i de båda äventyren för att ta sig från en plats till en annan.

En värld fylld av liv
Spelet utspelar sig i världen Hyrule där livet aldrig verkar stå stilla. Det är just det som ger spelet sin enorma atmosfär. För var man än kommer i spelet stöter man alltid på någon lustig figur man kan börja en liten konversation med. Och detta gäller främst när man är i staden där man kan spela massor av minispel och slå sönder buskar eller klippa gräs med sitt ståtliga svärd. Även när du tagit dig till de mest avlägsna platserna i spelet kan du stöta på tjuvar, gamla män eller rent av vattenmonster som du kan bekanta dig med.

En fest för ögat
Spelet erbjuder på en fantastisk grafik som aldrig skulle ha varit möjlig att skapa på NES. Men från början var detta spel tänkt att släppas till NES, men då det blev klart att det skulle komma en 16-bitare valde Nintendo att släppa det till den istället. Den är nog det mest färgsprakande äventyret på Snes om man bortser från Donkey Kong Country serien. Och tack vare detta får man aldrig några problem med att urskilja ett föremål från ett annat, även om föremålen ibland kan vara väldigt lika varandra. Och även fast det ibland kan vara fullt med fiender på skärmen samtidigt lider spelet aldrig av brist på bilduppdateringar som dagens spel verkar lida av jämt och ständigt.

Den klassiska symfonin
Som i alla Zelda-äventyr så har också A Link to the Past den klassiska Zelda-symfonin som förgyller speltimmarna. Jag tror nog inte jag behöver gå in på hur denna låt går eftersom jag tror att alla redan känner till den. Självklart har spelet också massor av andra låtar som höjer spelkänslan till det yttersta.

Men vart är jag?
Spelet utspelar sig i en enorm värld. Och därför har man också en karta till hjälp under spelets gång. På kartan ser man hela världen plus att man ser en blinkande punkt på det stället man står på och till det stället man ska ta sig till härnäst. Tack vare denna karta flyter spelet på avsevärt bra. Det lite speciella med denna karta är att man kan zooma in på alla ställen så det blir lättare att se vad som är vad. (detta görs med L-, R- eller X-knappen.)

Inte bara ett äventyr
Som alla tidigare och de senare Zelda-spel har också A Link to the Past en mängd små äventyr vid sidan om. Dessa äventyr är enligt mig de som gör spelet till vad det är. Oftast belönas man med en fjärdedels hjärtbit när man utfört sitt lilla äventyr på ett korrekt sätt. Fast just dessa äventyr brukar vara ganska korta. När man utfört de lite större uppdragen brukar man oftast belönas med mer användbara saker som tillexempel ett bättre svärd eller magiska stavar och lite annat smått och gott.

Det klassiska äventyret
Det som kännetecknar alla Zelda-spel är att man ska rädda den kidnappade prinsessan Zelda från de onda krafterna. Just i detta äventyr har den onda grismagikern Ganon kidnappat Zelda för att kunna öppna en port till den mörkervärlden. Detta tillåter naturligtvis inte vår lilla grönklädde alv liknande hjälte och tar sig genast an uppgiften att ställa allt till rätta vilket inte är en enkel uppgift för en liten pojke som Link.

Hela äventyrat utspelar sig i elva mörka palats/grottor. Tre utav dessa är i den ljusa världen och de andra åtta är naturligtvis då i den mörka parallellvärlden. Varje grotta kräver en viss skicklighet av spelaren. I hålorna finner man mängder och åter mängder av små pussel man måste lösa för att kunna ta sig vidare. Och i slutet av varje grotta möter man alltid en boss som kräver de kunskaper man samlat på sig under äventyrets gång för att bli besegrad. Svårhetsgraderna i grottorna stiger med ett bra och jämnt tempo som är helt klanderfritt. Det enda negativa med spelet är egentligen att de går alldeles för fort att klara av om man är en erfaren Zelda-spelare. De är helt enkelt för korta.

Läs 1158 gånger
Mer i denna kategori: « Super Mario World

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera